Helgens varma och vackra väder följdes av den pissigaste veckan hittills. Det har varit genommulet, kallt och regnigt hela veckan och det verkar som det kommer fortsätta ett bra tag till. Humöret har sjunkit i botten och detta tillsammans med stressen jag känner över att göra bättre ifrån mig på nästa prov och det faktum att jag har tänkt börja leta efter ett extrajobb för att få pengarna att räcka längre har gett det väntade resultatet: depression.
Jag sitter i klassen och förstår ingenting. Alla ord jag har lärt mig är som bortblåsta, likaså all grammatik och jag känner inte igen en enda kanji. Alla andra i klassen tycks kunna allt utantill, själv är jag övertygad om att jag är den dummaste människan i skolan. Tack och lov så lägger Hassan, som sitter bredvid mig, märke till detta och börjar peppa upp mig, förklarar vad det är läraren har sagt och hur verbet ska böjas. Han ger mig också tips på hur jag ska slappna av så att inte min nervositet ska sätta käppar i hjulet och inte gör det svårare för mig att plugga genom att övertyga mig själv om att jag ju ändå inte kan det.
Hassan är politisk flykting från Iran och han har bott i Tokyo i två år. Han är hela klassens pappa och hjälper alltid till när någon behöver det. De gånger han följer med och äter lunch med resten av oss så brukar han alltid betala för oss alla, trots att vi försöker betala vår del. Det är helt enkelt det persiska sättet, som han säger. Under dagens lunch på den indiska restaurangen så förklarade han för mig att han också har svårt att få in allting som vi får lära oss och att detta troligen beror på att vi två är de äldsta i klassen och att våra skallar därför är fyllda med så mycket annat redan. Han berättade även hur han gör, först lägga sig och slappna av en timme eller två och sen börja med pluggandet. Ta en paus då och då så går det lättare.
Jag ska defintivt pröva på det, han har i alla fall fått mig på mycket bättre humör. Jobbsökandet väntar jag med tills det har blivit en rejäl humörsvängning men det känns i alla fall inte längre som en omöjlighet. Därför skulle jag vilja ge priset till Hassan för att ha vunnit i kategorin Världens Snällaste Människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar