Panik, följt av lättnad, följt av ilska.

Den nionde april kom och gick och inga pengar fick jag. När jag hade kollat upp mitt konto efter att ha kommit hem och insett att det faktiskt var sant, pengarna som jag skulle få av CSN hade inte satts in på mitt konto, så drabbades jag av panik. Det tog ett bra tag för mig att lugna ner mig och under tiden så hann jag skicka ett uppskrämt mail till min bror. När jag väl hade tagit mig samman så kollade jag in CSNs hemsida för att se om det stod nåt där. Jodå, eftersom det tydligen är påsk just nu så får jag pengarna den 14:e april istället. Att säga att jag kände mig lättad är en grov underdrift men jag blev också rejält förbannad. Eftersom mina pengar just nu är så gott som helt slut så hade jag verkligen hängt upp mig på just det datumet, den nionde, så jag har varit på helspänn hela veckan. Jag trodde verkligen att de skräckhistorier man har hört om hur CSN har gjort bort sig och schabblat bort folks pengar hade besannats. Tack och lov så är det bara två dar kvar innan jag får pengarna kommer men sånt här får mig att längta tillbaks till jobbet där man i alla fall alltid får sina pengar i slutet av månaden.